Välj en sida
   Man kan nog med fog säga att Piteå kommuns prioriteringar ibland kan sägas vara mycket märkliga.

Vid skolstarten ville föräldrar till fyra barn i åldrarna sex till tio år att dessa skulle få skolskjuts som samordnats mellan buss och taxi så att deras barn skulle slippa ifrån långa väntetider på upp till fyra timmar.
Detta kan tyckas vara en självklarhet för oss andra men inte för kommunen som avslog föräldrarnas begäran och i stället ”förlängde” den sträcka som skall anses behövlig för att barnet skall så skolskjuts och slippa gå sträckan i mörker, kyla och framför allt på snötäckta vägar. Att låta barnen vistas i skolan under väntetiden anses inte heller vara ett alternativ, då detta skulle kräva att skolan måste avsätta personal för bevakning/sysselsättning av barnen. Vart tog fritids vägen?

Det som gör mig både arg, förvirrad och minst sagt förvånad är att samma kommun, Piteå, har i Kultur och fritidsnämnden beslutat om att avlöna, via bidrag, en sk ”Fristatsmusiker” med hela sin familj, hela 450 000 kronor. En person som dessutom inte kommer från ett land som kan anses tillhöra de länder som genererar asylrätt. Denne musiker kommer nämligen från Zimbabwe och kan därför inte räknas som varande i behov av asyl.
Trots detta har Piteå kommun gått med på att försörja både musikern och dennes familj. Detta utan att de styrande politikerna har uttryckt någon oro över kostnaderna för detta.

Det som upprör mig är att samma kommuns styrande politiker samtidigt är beredda att spara in på skolskjuts för våra egna barn. Vår kommuns framtid!

Dela: